Jädraås Bruks historia

Upplev Jädraås industriarv!

Tack vare närheten till gruvor, god tillgång till vattenkraft samt bra transportmöjligheter när järnvägen drogs fram blev Jädraås Bruk ett förhållandevis stort järnbruk med en av de största Lancashiresmedjorna i landet med tio Lancashirhärdar, två ångsmälthammare (ånghammare) och ett råskensverk.

Läs mer om Jädraås Bruks historia

Bakgrundshistoria

1595-1834

En byggd rik på historia i järnriket Gästrikland

Redan år 1595 var troligtvis den äldsta finnbyn Ulvtorp i Gästrikland bebyggd och i byn Gammelboning fanns bosättningar i början av 1600-talet. Under 1670-talet grundades Ockelboverken. 1675 anlades Åbro masugn och Brattfors hammarsmedja. Åbro masugn försörjdes av den närbelägna Åbrogruvan fram till 1700-talet då vattenflödet i de öppna gruvorna blev för besvärligt och man började köpa malm från gruvor i Torsåkers socken. 1856–1857 anlades Jädraås masugn och 1857 lades hyttan vid Åbron ned.

 

1670 grundades Ockelboverken av Sven Bröms

Sven Bröms var en kyrkoherdesson från Ockelbo som i Nederländerna och Italien utbildat sig till läkare och därefter arbetade en tid som Drottning Kristinas livmedikus.

  • 1666 fick Bröms säterifrihet på sitt ärvda hemman Wij i Ockelbo.
  • 1672 uppförde Bröms en herrgård.
  • 1675 tog Bröms tillsammans med sin svåger upp Åbrogruvan på Wij hemmanens skog och anlade Åbro masugn och Brattfors hammarsmedja. Masugnen vid Åbron försörjdes till en början av den närbelägna Åbrogruvan.
  • 1676 anlades Viksjö bruk i Hamrånge socken.
  • 1700 blev det problem med vattenflödet i de öppna gruvorna och man började istället att köpa malm från Torsåkers socken.

1686 övertog Sven Bröms dotter Catharina Silfverklou över driften

  • 1680 gifte sig Sven Bröms äldsta dotter Catharina Bröms sig med Johan Silfverklou.
  • 1685 köpte Johan Silfverklou Sven Bröms egendomar.
  • 1686 dog Johan Silfverklou och 22-åriga Catharina Silfverklou övertog driften av bruken.
  • Strax därefter gifte sig Catharina Silfverklou med den cirka 20 år äldre Carl Carlsson, biskop i Västerås.
  • 1707 avled biskopen och Catharina Bröms övertog ensam bruken.
  • Catharina Bröms anlade Åmots bruk som priviligierades 1710 och Åmots bruk kom att växa till ett av de mer betydande bruken i Gästrikland.
  • 1736 gick Catharina Bröms bort och då var Ockelboverken Gästriklands största bruksrörelse.

Catharina Bröms och Carl Carlssons söner (adlade Cederström) ärvde järnbruken med gruvor och skogar.

  • Den ena sonen, hovmarskalken Sven Cederström, löste ut sin bror och blev ensam ägare.
  • Sven Cederströms son, hovmarskalken Tomas Cederström, och sonsonen Karl Cederström efterträdde Sven.
  • 1779 köpte Karl Cederström Katrinebergs bruk vilket hade anlagts 1758 och privilegierats 1764 med underlydande i Hanebo och Bollnäs socknar.

1793 köpte greve Mårten Bunge fastigheterna

  • 1793 sålde Karl Cederström sina fastigheter i Ockelbo, Bollnäs, Hanebo och Hamrånge socknar till sin kusin kanslirådet (sedermera överhovjägmästaren) greve Mårten Bunge.
  • 1797 anlade Mårten Bunge Wij manufakturverk 1797 i anslutning till Wij säteri, och utvidgade anläggningarna vid Brattfors och Viksjö.
  • 1803 såldes Viksjö.
  • 1816 sålde Bunges konkursbo Ockelboverken (Åbron, Brattfors, Åmot, Wij och Katrinebergs bruk med underlydande hemman, frälseräntor m.m.) till direktören J. A. Åberg.
  • J. A. Åbergs söner Herman Teodor och Joh. Alb. Salomon, kom sedan att äga bruken gemensamt.
  • 1834 blev Joh. Alb. Salomon ensam ägare av Ockelboverken.

Jädraås Bruks historia

1854–1898

1854 begärs tillstånd att uppföra en masugn i Jädraås

  • Den 2 november 1854 begär Ockelboverkens ägare Joh. Alb. Salomon genom sina förmyndare tillstånd att uppföra en masugn i Jädraås. En av orsakerna var den att masugnen i Åbron var i stort behov av reparation och att där var så dålig vattentillförsel att utökning av driften var omöjlig. Andra orsaken var att Jädraås låg närmre Vintjärns gruvor. Ockelboverken fordrar mera tackjärn och en masugn i Jädraås kan ge detta.
  • Redan den 31 maj 1855 sker undersökningen.
  • I väntan på tillståndet påbörjas en del byggnationer och redan 1855 är ”Slottet” färdigbyggt. ”Slottet” som låg vid den blivande masugnen tjänstgjorde som kasern åt byggnadsarbetarna och som kontor.

1856, den 29 maj, startar hyttbygget

  • Den 29 maj 1856 beviljas privilegium och hyttbygget startar samma dag
  • 23 dalkarlar med en chef samt en kvinna kom för att utföra bygget och till hjälp hade de arbetare från finnbyarna Gammelboning och Ulvtorp samt från Ulfsta.
  • Samtidigt börjar också vägbygget till Brattfors för att säkerställa transporten av tackjärn till smedjan därnere.
  • 1856 uppförs herrgården och blev bostad åt brukschef C.A. Lundeberg.
  • Mellan herrgården och hyttan byggdes samtidigt ett kontorshus.
  • Samtidigt är också Brogården klar som raststuga åt malmkörarna från Vintjärn.
  • Mer om detta står att läsa i dokumentet ”En liten berättelse om Jädraås från 1854 till nutid” >

1857 byggdes boenden och torp

  • I masmästargården bodde masmästaren och hans drängar.
  • Samma år byggs även de två smedstugorna och rättarbyggningen.
  • En del torp byggdes också vid sidan av bruket, Persbo, numera Åmarks, Åbo och möjligen även Vallstanäs

 

1858 gick första blåsningen av stapeln

Så kommer den stora dagen. Hyttan är klar för första blåsningen. Den leddes av stipendiaten vid Jernkontorets stat C.A. Dellvik och masmästare J.O. Högberg. Följande finns skrivet ”Masugnen pådrogs den 14 februari 1858 kl. 6 f.m. samt pågick till den 23 juli kl. 11 f.m.”

I början var det mest torpare som kolade och körde fram kolen som betalning för arrende för de torparstugor som de själva byggt. Vid den tiden var det tvingade att kola ungefär 5.000 stigar, precis det som gick åt vid första blåsningen.

 

Byarna runt Jädraås

Det fanns flera byar runt Jädraås vid starten av masugnen.

Finnarna kom till Gammelboning och Ulvtorp redan i slutet av 1500-talet, officiellt 1596, men troligtvis är Ulvtorp ännu äldre. Ivantjärn är också från den tiden medan Nya Värmland tillkom 1789–1802.

 

1870 startade affären

Gammelboning låg naturligt nog före Jädraås både när det gällde skola och affären. Affären startades 1870 av en mjölnare Sundgren.

 

1872 startades en ambulerande skola

Skolan startades i Gammelboning.

 

1874 började järnvägen att byggas mellan gruvan i Vintjärn och masugnen i Jädraås

Järnvägen byggdes för att ersätta hästdragna foror.

Jädraås Bruk historia Järnvägen mellan Vintjärn och Jädraås

1880 byggs en järnvägsstation

Det händer inte mycket förrän järnvägsbygget närmar sig Jädraås. För att vara beredd byggs en järnvägsstation 1880, en ganska oansenlig grå byggnad. Det är dock denna byggnad som bildar stomme till nuvarande station.

 

1881 når järnvägen bruket och på hösten kommer första malmtåget

En upplevelse för befolkningen, nästan skräckblandad bland de äldre.

Hästfororna fortsätter dock med tackjärn till Brattfors smedja, för vidare befordran till Wij valsverk ännu något år.

 

1885 öppnas en poststation

Allt är dock ganska primitivt. Först då järnvägen når Ockelbo börjar den kontinuerliga postgången.

1885 gick Joh. Alb. Salomon bort

1887 såldes Ockelboverken och Åmots bruk lades ned

  • Joh. Alb. Salomons arvingar Ockelboverken till Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag, som då även blev ägare till Vintjärn-Jädraås järnväg, sedermera utbyggd till Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg (DONJ).
  • Åmots bruk lades ned.
  • Den 17 december detta år sker den stora björnjakten, någon­ting som intresserade dåtidens tidningar enormt. Långa referat fanns om Oscar II med sönerna Gustaf och Karl med följe, ibland ganska servila.

1888 Byggs ett enkeltrådigt telefonnät-efter järnvägen.

Nu när man börjar trafikera järnvägen på allvar måste man kunna kontakta varandra vid de olika stationerna.

1889 Första vattentornet byggs

Första vattentornet byggs 1889 men det finns ingen beskriv­ning hur det såg ut eller hur man pumpade upp vattnet i tornet.

1890 Lokstall byggs

  • Lokstallet torde ha varit Gamla Verkstaden, den byggnad som ligger parallellt med Röda längan.
  • Samtidigt uppförs Stora vedboden samt Snickar- och målarverkstaden.

1891 byggs en vattensåg vid Pallanite

  • Där sågades allt vir­ke för Jädraås räkning och även slipers till järnvägen under många år.
  • Detta år byggs också Bastrumman, som blev bostad för järn­vägens tjänstemän.

1893 Bildas ”Missionsföreningen för Ockelbo Finnmark” och Jädraås första skola byggs

  • I Gammelboning bildas ”Missionsföreningen för Ockelbo Finnmark”. Blir senare Gammelbonings Missionsförsamling där också åtskil­liga Jädraåsbor var medlemmar.
  • Inflyttningen till Jädraås är nu mycket stor. Barnantalet ökar markant.
  • 1893 är det dags att bygga Jädraås första skola. Tidigare har barnen gått i Gammelbonings skola som blev fast skola några år tidigare.

1894–1905 Flottled Storsjön-Jädraån förbi Jädraås.

  • Under 1894 – 1905 sker en jättestor drivning􀀆 åtminstone efter dåtidens begrepp, mellan Storsjön och ”Pengars” i Ulvtorp. Man grävde kanaler ner till Lillån och därifrån flottades vir­ket vidare efter Jädraån. så sent som på 1930-talet fanns ännu lämningar efter en flottränna förbi forsarna i Jädraån. Den hade samma sträckning som den nuvarande vattentuben.
  • Nu börjar en intensiv aktivitet med olika byggen.

1898 Nu börjar en intensiv aktivitet med olika bygge

  • Det stora förrådet byggs, som nu kallas Röda längan. På andra våningen inreddes en IOGT-lokal, som förresten var enda samlingslokalen på bruket under många år. Den var förbjuden för arbetarrörelsen. Deras primitiva lokal var en lada i Pajane mellan Smedgårdarna och smedjan.
  • Samma år byggs Myggbo, som senare skulle bli bostad åt verk­mästaren, numera en del av Folkets hus, den norra delen.
  • Bildas Jädraås Mekaniska Verkstad.
  • Även Jädraås största bostadshus, Tallbo, blir klart för in­flyttning.
  • Samtidigt byggs ett vattenledningssystem för åvatten.
  • Stationshuset hade sett ganska anspråkslöst ut. Nu byggs de
    två flygelbyggnaderna.
  • Om vi nu flyttar över till Gammelboning byggs där ett Mis­sionshus. Missionsförbundet hade en viss dragningskraft på be­folkningen. De var ganska radikala efter dåtidens begrepp.

1900-1949

1900 byggs Vidablick och en verkstad

  • Byggnationen fortsätter i Jädraås och Vidablick byggs.
  • En verkstad byggs till Jädraås Mekaniska Verkstad.

1901 Bildas Jädraås Enskilda Sjuk- och Begravningskassa

Man tänker också på de sjuka och 1901 bildas Jädraås Enskil­da Sjuk- och Begravningskassa. Där kunde man dock inte bli med­lem om man inte kunde visa upp ett friskintyg.

1903 Övertar Jädraås Handelsförenings AB Brukshandeln

Bolaget ville bli av med Brukshandeln och uppmanar Jädraås befolkning att bilda bolag och överta verksamheten. Efter diver­se förhandlingar sker detta 1903. Jädraås Handelsförenings Ak­tiebolag hade bildats.

1904 Affären brinner ned, nytt lokstall och ny kraftstation byggs

  • Det nya bolaget har dock otur, natten mellan den 17 och 18 november 1904 brinner affären med inneliggande lager. Till rå­ga på allt täcker inte brandförsäkringen alla kostnader. Affär upprättas i en avbalkad del av snickarverkstaden, men under mycket primitiva förhållanden.
  • Järnvägen har nu skaffat flera lok och behöver ett större lokstall. Därför byggs det nuvarande lokstallet 1904.
  • Fastigheten Haga byggs för smedjans folk.
  • Det har varit dåligt med belysningen på bangård och i verk­stad. Man bygger nu en kraftstation i Pallanite för att för­bättra situationen.

1905 Smedjan startar med 5 härdar

  • När kraftstationen byggdes kom montörer från Gävle för att montera båglampor på bangården och det var då som arbetarrörelsen nådde bruket. En av montörerna var med och bildade en socialdemokra­tisk ungdomsklubb 1905.
  • Detta år blir ett viktigt år för Jädraås del även på annat vis. Smedjan startar med 5 härdar.
  • Nu byggs även Nedre Smedgårdarnas två stora bostadslängor.
  • Man måste också ha större utrymmen för träkol och det byggs ett 75 meter långt kolhus.
  • Järnvägspersonalen ökar och nu byggs Hedgården (Luffarbo) och Östanbo (Korvbo) för deras räkning.

1906 Ångcentralen byggs, Järn och Metall bildas

  • Ångcentralen vid smedjan byggs.
  • Bildas Järn och Metall. Det var ganska farligt att vara medlem där och var man dessutom socialdemokrat eller kommu­nist, och det var ju de flesta, och dessutom agiterade för dem, kunde det bli avsked och i värsta fall svartlistning. Det sist­nämnda betydde i många fall rena katastrofen för de blev i de flesta fall utestängda från alla arbetsplatser.
    På grund av allt för stor kreditförsäljning och en omöjlig föreståndare får Handelsbolaget mycket svårt ekonomiskt. Förlusten vid branden spelar ju också en viss roll. Till slut måste man låna 5 000 kronor av disponenten i Ockelbo, Arvid Hern­marck, på mycket hårda villkor. Han kontrollerade styrelsens sammansättning, all ekonomi, bestämde vem som skulle vara fö­reståndare, ja allt.
  • Bygger Bolaget en stor fastighet i närheten av järnvägs­stationen och där får Handelsföreningen hyra affärslokal.

1907 Järnvägsmannaförbundets avdelning 125 bildas

Bildas Järnvägsmannaförbundets avdelning 125 och även den socialdemokratiska arbetarkommunen. När Fabian Månsson var här för att bilda föreningen måste han hålla till i ladan vid Pajane. Han släpptes inte in i Godtemplarlokalen.

1909 Fristående masugnspipa och en ny Westmans rostugn byggdes

1891–92 hade en förbättring skett vid hyttan, men den var så ofullständig att det måste till ytterligare förbättringar. 1909 byggs en fristående masugnspipa, 17 meter, och en ny West­mans rostugn.

1910 Övre Smedgårdarna byggdes

Nu fattas det bostäder igen för smederna. 1910 byggs Övre Smedgårdarna med 8 lägenheter. Är numera riven.

1912 Råskensverket flyttar från Brattfors vilket ger många arbetstillfällen

  • All verksamhet vid Brattfors bruk ledes ned i samband med att stångjärnssmidet upphörde. Kopparbergs och Hofors Sågverks järnbruksrörelse kom därefter att vara koncentrerad till Wij/Vi och Jädraås.
  • DONJ har nu 187 anställda, de flesta i Jädraås.
  • Jädraås Byggnadsförening bildas. Under många år arbe­tar man förgäves för att ordna en samlingslokal. Inte förrän J.A. wester1und avlider och en ny trafikchef, Lindgren, flyttar till Jädraås blir det fart på byggnationen. Det är den gamla snickarverkstaden som byggs om till Samlingslokal, mest med bolagets hjälp. Invigning sker 1920.
  • Annars blir 1912 ett år med ganska stora omvälvningar när det gäller industrin. JMV:s verkstad blir järnvägsverkstad, gjuteriet läggs ned och blir lokstall. Men det som har störst betydelse för Jädraås är flytten av råskensverket från Bratt­fors. Det ger ganska många arbetstillfällen.
  • Det 14,2 meterhöga vattentornet byggdes.
  • Vid DONJ rationaliserar man bort alla bromsare. Man instal­lerar Kuntze-Knorr bromsar på hela vagnparken, t.o.m. före SJ. Tidigare hade det tjänstgjort en bromsare på var tredje vagn. En av de bortrationaliserade var Albert Forslund som dock får arbete som konduktör. Efterhand avancerar Forslund till LO:s avtalssekreterare och sedan LO:s ordförande för att till slut hamna som kommunikationsminister i Per Albin Hanssons regering på 1930-talet. Han var också socialminister under kort tid. Forslund fick som avtalssekreterare diskutera löner med sin förre chef J.A. Westerlund, denne Westerlund som många år tidi­gare nekat Forslund permission för att gå på Folkhögskola.

1913 Smedjan utökas med fler härdar, ångsmälthammare och ångpannor

  • Smedjan utökas med ett skepp innehållande 5 härdar,
    en ångsmälthammare och två ångpannor. Den delen byggs av tegel
  • Verkstaden brinner på grund av blixtnedslag.

1914 Stigrostugn byggs, smedjan i full drift

  • Hytta och smedja fordrar mer kol och för att slippa lagra dem ute i fria luften byggs ett nytt kolhus rymmande 30 000 kbm.
  • Enligt uppgift skall det vid hyttan med maximal körning vid en pipa tillverkas 240 ton per vecka, vid 2 pipor 400 ton per vecka. Sysselsatte 52 man.
  • Smedjan i full drift, 10 härdar, 200 ton per vecka, 160 ton råskenor och 40 ton smältstycken. Sysselsatte 72 arbetare, alltså tillsammans 124.
  • Vannamylle byggs (kan ha byggts 1912, uppgifterna skiljer sig i olika källor).
  • Under första världskriget 1914–1918 byggs nio 4-familjshus
    på olika ställen i Jädraås samt tjänstemannavillorna.

1916 Ny verkstad med målarverkstad färdigbyggd

  • Den nya verkstaden med målarverkstad är äntligen färdigbyggd.
  • En ny klensmedja byggs.
  • Inflyttningen är mycket stor och barnen får snart inte plats i den gamla skolan.
  • En ny skola byggs med två lärosalar och slöjdsal. Den kallades ”Hundkojan” på grund av sitt utseende.
  • Den stora vårfloden drabbar också Jädraås på våren detta år. Dammarna sprängs undan för undan. När vattenmassorna når Jädraås måste man gräva en kanal vid sidan av bron vid hyttan, detta, för att rädda hyttan denna gång.

1917 brinner hyttan ned men masugnen byggs upp på nytt

  • Hyttan brinner ned och går ej att rädda. Hyttdrängarna slog med fara för eget liv hål i pipan och tappade ut järnet. Annars hade det blivit rena katastrofen, då hade man
    måst riva båda piporna.
  • Masugnen byggs dock upp på 12 veckor, någonting som verkar nästan otroligt. Det måste ha varit massor med folk för att hinna med detta.
  • Jädraås Handelsförenings AB säljer affären till Kooperativa. Fastigheten är dock fortfarande Kopparbergs.

1919 bildas Jädraås IF

1920 anläggs en idrottsplats och Kuxbo flyttas till Jädraås från Brattfors

  • Med frivilliga krafter anlägges en idrottsplats 1920 på gamla skyttebanans område. Ganska primitiv, men ändock användbar. Någon direkt fart på fotbollen blir det inte. Vintertid deltager många i olika skidtävlingar.
  • Nu flyttas Kuxbo från Brattfors till Jädraås.
  • Fortfarande är dock trångboddheten uppenbar.
  • En ny trafikchef kommer till Jädraås. Det är nu det blir fart på ombyggnaden av snickarverkstaden.

1922 bildas socialdemokratiska kvinnoklubben

1925 läggs Jädraås IF ned

Många har flyttat från orten sedan hyttan dragit ned på driften och intresset bland de kvarvarande har svalnat.

1927 bildas Jädraås AIK

  • På programmet stod från början fotboll, fri idrott, boxning och gymnastik. Ganska ambitiöst. Nu är det endast fotboll och på låg nivå.
  • Bland ungdomarna fanns en del med kristliga värderingar och den 12 februari 1927 bildas Jädraås Kristliga Ungdomsförening, som sedan under många år var mycket aktiv.
  • Många har flyttat från orten sedan hyttan dragit ned på driften och intresset bland de kvarvarande har svalnat.

1928 byggs ett 312 meter långt spår till brädgården

Fanns en brädgård under några år i närheten av järnvägsverkstaden. Virket sågades i Linghed, fraktades till Jädraås för torkning och lastades därefter för export. Gav några arbetstillfällen
för Jädraåsborna men de flesta var vana brädgårdsarbetare från Hamrånge och Norrsundet.

1930 slås masugnen igen efter 72 år

  • Före detta hade man experimenterat under mer än ett år för att få ner kolåtgången,
    men det hade misslyckats.
  • En verkligt entusiastisk eldsjäl när det gäller sång flyttar till Jädraås, Ernst Ström. Han bildar 1930 en manskör och 1938 en blandad kör och damkör. Var ledare för dessa under många år, nästan fram till pensioneringen.
  • Under 1930-talet fanns två kaféer på bruket.

1934 rivs en sidobyggnad till hyttan och även den 43 meter höga skorstenen

En våldsam eldsvåda ödelägger snickar- och målarverkstaden.
Allt byggs dock upp samma år.

1935 är det uppåt för fotbollen i Jädraås

Laget flyttas för första gången upp i en högre serie, dock utan att vinna serien. Laget är verkligt bra nu, ett år var det bara några mål från avancemang till div. III.

1938 bildas en dam- och blandad kör

1939 får Jädraås sin första präst

I slutet av 1930-talet läggs ett av kaféerna ned.

1940 är Jädraås befolkning 508 personer, med byarna 812

Man påstår att det någon gång kring 1915 bodde 2 000 personer i Jädraås med byar.

1942 är järnbruksperioden slut för Jädraås del, smedjan läggs
ned

Råskenor som finns kvar klipps till trekanter och exporteras till Tyskland, troligen för att bli innehåll i bomber. Allt verkade vara mycket hemligt.

1944 brinner Wallgrens Cafe och Bageri

  • Visserligen byggs det upp igen men efter något år gick det inte längre. Sedan dess finns inget kafé i Jädraås (detta skrevs i juli 1996 av Rune Hillstöm).
  • Detta år byggs gamla skolans lokaler om till kyrksal. Genom en skjutdörr kunde man dock under veckorna avgränsa ena delen till skollokal.

1947 Jädraås kraftstation börjar byggas

Det har verkligen varit uselt med den elektriska strömmen i Jädraås. Torråret 1947 kunde man inte ens lyssna på radio under långa perioder. Nu byggs först Jädraås kraftstation

1948 Persontrafiken mellan Jädraås och Norrsundet läggs ned 

Persontrafiken mellan Jädraås och Norrsundet läggs ned 1948 och ersätts med bussar. Första tecknet på att allt så småningom skall avvecklas.

1948–1949 är Jädraås kraftstation färdigbyggd, Ivantjärns kraftstation börjar att byggas

1950–1999

1950 är Ivantjärns kraftstation färdigbyggd och de tre kraftstationerna kopplas ihop

Jädraås kraftstation och Ivantjärns kraftstation kopplas ihop med Pallanite kraftstation som byggs om och moderniserats.

1952 Skogsbyns (Ralph Erskine) 18 gårdar är inflyttningsklara

  • Jädraås befolkning minskar ytterligare och 1952 bor endast 420 personer här, men med byarna blir det 703.
  • Skogsbyns 18 gårdar är inflyttningsklara på förvintern detta år och några nya familjer flyttar till Jädraås. De flesta köparna är dock tidigare Jädraåsbor. Blir till en början en stor turistattraktion.
  • I samband med detta byggs vatten- och avloppsnätet ut men det dröjer ytterligare två år innan allt är fullt utbyggt.
  • En andelstvättstuga byggs 1952. Samtidigt slopas gamla badhuset i Sibirien. Där finns numera ett dockmuseum.

1954 Vatten- och avloppsnätet är fullt utbyggt

PRO bildas.

1955 upphör flottningen i Lillån och Jädraån och uppfordringsverket i Itranite blir överflödigt

1957 byggs en egen Bygdegård i byn

  • Gammelbonings befolkning är erbjuden att tillsammans med Jädraås bygga ett Folkets hus i Jädraås. Detta vill de inte vara med om utan bygger en egen Bygdegård i byn.
  • Nu flyttas Storängesfesterna från en plats strax intill missionshuset dit upp. Därmed försvinner en del av romantiken med den traditionen.

1958 Pensionärshemmet inflyttningsklart

  • I Jädraås är Pensionärshemmet inflyttningsklart 1958. Det är Kopparfors som skänkt en arbetarbostad, Östanbo, till Ockelbo kommun. Fastigheten har byggts om till moderna lägenheter åt de mest behövande.
  • Detta år går sista persontåget till Lilla Björnmossen. Då hade 2 604 619 personer åkt på DONJ.

1960 Folkets hus färdigbyggt och invigs

Kopparfors har skänkt verkmästargården till byggnadsföreningen. Den byggs nu om och en stor byggnad som inrymmer foaje och A-sal byggs till. Allt ät klart 1960 och invigningen av Folkets hus sker med Disponent Holgersson som högtidstalare.

1960–1970 rivs fastigheter

Under perioden 1960–1970 rivs två fastigheter på Rävåsen, Vannamylle, Hedgården, övre Smedgårdarna, till och med smedjan ger man sig på.

1965 dras skolan i Jädraås in

Barnantalet räcker inte för två skolor och nu sker det märkliga. Jädraås skola dras in och barnen får gå i Gammelbonings skola. Visserligen är den skolan nyast, men det verkar i alla fall konstigt att skjutsa 75 procent av barnen till den skolan. De allra flesta barnen bor ju i Jädraås.

1968 läggs posten ned efter 83 år

Efter 83 år läggs posten ned och postadressen blir i fortsättningen Ockelbo. Och det gillar inte befolkningen. Först många år efteråt får vi eget postnummer.

1969 Ny klockstapel byggs

1970 Samlingslokalen rivs och klockstapeln invigs

  • I början av 1970-talet rivs Samlingslokalen efter att under några år tjänstgjort som lagerlokal för kaffe. Allt verkar mycket dystert.
  • Klockstapeln invigs under sommaren.
  • Så kommer den trista dagen, sista timmertåget avgår mot Norrsundet. De flesta tror nu att Jädraås skall bli en fäbodvall. Några arbetare får sluta omedelbart, men de flesta blir kvar ännu en tid. Allt skall ju avvecklas. Banarbetarna blir kvar längst, de skall ju riva spåren och dessutom bygga ett normalspår mellan Åbydal och Norrsundet. Minst 50 blir utan arbete. Det skall dock till Kopparfors heder sägas att de flesta hjälps till nya arbeten.

1971 891-järnvägarna flyttar till Jädraås och ändrar namn till JTJ

891-järnvägarna har tidigare disponerat ett kort spår vid Östbyberg. Nu flyttar de till Jädraås och ändrar så småningom namn till JTJ. De tilldelas sträckan Jädraås-Tallås och alla byggnader som hör till DONJ. synd bara att så mycket hann rivas av spåren.

1973 Projektet ”Barrskogslandskapets ekologi” förläggs till Jädraås. Björnen tillbaka i skogarna

  • Så kom äntligen en ljuspunkt. Projektet 1″Barrskogslandskapets ekologi” förläggs till Jädraås. 1973 startar projektet och ger några arbeten, mest åt kvinnor. Det var meningen att allt skulle avvecklas efter sju år. Tack vare en ambitiös chef finns dock forskningsstationen kvar men med andra uppgifter. Tyvärr verkar åtstramningen negativt på forskningen, en del avskedanden har skett på sista tiden.
  • Första björnen skådas på 70 år.

1974 får en privatperson dispens att bygga en villa

  • En privatperson får dispens att bygga egnahem, troligtvis 1974. Sedan dess har 12 villor byggts under några år (1996). Tidigare hade byggförbud rått under många år.

1980 byggs Friluftsgård mest av frivilliga krafter

1985 invigs den nya skolan med bibliotek och distriktssköterskemottagning

Gammelbonings skola läggs ned och den gamla nya skolan i Jädraås rivs. Som en kuriositet kan nämnas att första året gick där 23 elever, 1997 beräknas 56 elever finnas på plats. Om det nu finns någon plats, skolan är redan för liten.

1986–1996 Under de senaste 10 åren har mycket hänt.

  • Det blev en baby-boom under några år så skolan som startade med 23 elever beräknas 1997 ha 56 elever.
  • Bostadsrättsföreningen ”Ångtåget” byggs.
  • Hytta och smedja har rustats upp. Mera finns att göra.
  • ”Röda längan” fräschas upp mycket smakfullt. Upplåtes till utställningar, turism och försäljning.
  • Gamla IOGT-lokalen rustas upp.
  • Bromsarbostäderna Torget har rustats upp mycket smakfullt. Vid besök där kan man nu njuta av vackra blomsterarrangemang.
  • Kyrkogård anlagd på mycket vacker plats i skogen bortom Kyrksalen.
  • Folkets hus har fått en ansiktslyftning interiört och exteriört.
  • Ny kiosk och bensinstation har byggts.
  • Tjäder-Läder har flyttat in i nya lokaler.
  • Stugor har-byggts vid idrottsplatsen.
  • Handikappbryggor vid Valkalampi, mycket populära.
  • Nya och kreativa krögare har övertagit verksamheten vid Herrgården.
  • Kent Zigvards orkester har bildats.
  • Daghem byggt i anslutning till skolan. Boulebana och minigolfbana finns nu.
  • STF:s vandrarhem öppnas i Herrgårdens annex.
  • Jädraås Utvecklingsbolag har bildats.
  • Utgivning av Jädraås-Bladet. Tacka Åke Malm för det.

Finns dock några negativa saker:

  • Tyvärr går det dåligt för Brukshandeln.
  • Fotbollslaget ligger i lägsta serien.
  • Ganska många hus och lägenheter står tomma.
  • Gamla tvättstugan är nedlagd.
  • Biblioteket bantas.

Men som synes, de positiva sakerna överväger.

Jädraås i juli 1996
Rune Hill.ström

Känn historiens vingslag!

Välkommen till Jädraås Bruk!

Välkommen till Jädraås Bruk och upplev vår historia samt ser hur det är idag!

Besök Jädraås Bruk